If you dont wanna love me




 
Dagens Youtube | | En kommentar |

Come on, laugh your ass off!

Idag skulle vi spela upp våran teater för klassen. Eller alltså, det är ju inte våran teater, det är nån snubbe vid namn Aristofanes som skrivit den för typ en miljon år sedan, men jag, Mimmi, Sara, Evelina och Johanna spelade i alla fall upp den i klassrummet. Ett litet stycke ur "Lysistrate" som handlar om en massa kvinnor som sexstrejkar för att få männen att sluta kriga. Fungerar inte sådär jättebra.
Hur som helst så är det jag som spelar Lysistrate, och mina repliker var många och långa. Vilket inte fungerade så bra ihop med det faktum att min röst är helt paj och det känns som om jag har taggtråd i halsen.
Så ja, vi gick upp på den provisoriska scenen/klassrumsgolvet och rabblade upp våra repliker. Sen kommer Berit med sin domedagsröst och ba "Ida, du pratar alldeles för fort, jag hör inte vad du säger". För det är precis det jag gör när jag är nervös. Pratar fort alltså. Pratar riktigt fort i vanligt fall också, men när jag blir nervös så är det ännu svårare än vanligt att hänga med. Så vi fick göra om hela pjäsen en gång till också. Åh, hon är en sådan rugguggla.

Sedan var det dags för alla andra språkare att redovisa sina "fördjupningar" inom antikens Grekland, och det var ungefär då det började gå utför på riktigt. De första redovisningarna gick helt okej, men sedan var det någon som nämnde att dom brukade inspektera alla nyfödda barn, och sedan om dom inte dög eller var missbildade eller nåt så blev dom dödade - vilket fick mig att tänka på DETTA, och ja.. började fylla hela huvudet med fnissiga tankar. När en annan senare började prata om typ... pratande hästar som våldtog varandra hit och dit, HAHA, så kunde jag ju som inte hålla mig längre. Det bara brast. De flesta andra satt ju också och skrattade, mer eller mindre synligt, och det är jättesvårt att hålla sig för skratt själv när man ser alla andra som försöker hålla sig - för det är ju lite oartigt att skratta när han sitter där och redovisar. Men just eftersom att man inte fick skratta så blev det ju bara ännu roligare, och jag vet inte ens vad jag skrattade åt! Hahah nej usch, det var jättejobbigt! Halva klassen sitter runt ett bord och försöker hålla sig för skratt. Alla misslyckas.

Nu borde jag verkligen gå upp och plugga till provet på ovannämnda ämne (Antikens Grekland alltså, för er trögfattade), men det är bara så... tråkigt. Men vi gör så här: Om jag pluggar nu så kan jag belöna mig själv med att baka Scones efterråt! Är så himla sugen på det. Så gör vi!

I've got another confession to make | | Kommentera |

Dagen då min röst försvann

Jag har inte haft någon röst idag! Hela förmiddagen har jag typ kommunicerat genom grymtningar och stön. På bussen till exempel så kvittrade chauffören morgonglatt fram ett "God morgon" och jag tänkte svara tillbaka, men det blev något annat jätteintelligent i stil med "aaurgh". Sedan när jag skulle kliva av bussen så var det en tjej som trampade mig på foten och började tjuta massa ursäkter, och jag skulle svara "Nej men det är lugnt" eller liknande, men det blev ett surt "ööuh". Det började alltså inte bra!
Men allt eftersom dagen gick så började jag sakta men säkert kunna forma ord, och uttrycka mig någorlunda normalt. Om än svagt. Att skrika eller sjunga har varit big nono idag.

Hade jättelång engelskalektion som vi bara svammlade på, och sen lunch på Max med folk från klassen :) Sen ännu mer svammel på nästa engelskalektion.

Nu ska jag försöka sluta prata.
HAHA som om det skulle hända. Jag älskar att prata. Mycket och gärna. Att säga åt mig att sluta prata... du hade lika gärna kunnat be mig sluta andas.
Jag skulle få syrebrist och själatorka.

Bilder | | En kommentar |
Upp