Konflikter

På fredag kommer Evelina och Andreas och sover över. Kommer att bli hur kul som helst, vi har inte setts alla tre sedan skolavslutningen, och då brukar vi ju vanligtvis umgås varje dag.
Vi har alltid jättekul på våra övernattningar. Eller ja, i alla fall tills Andreas somnar. Detta gör han vanligtvis kring 22.30. Då är han less på det roliga och börjar smyga sig undan. Han tror att man inte ska märka det, hur han sakta drar sig mot soffan eller sängen, "fortsätt ni, jag kommer, jag ska bara.. göra en sak" typ, också hittar man honom halvt snarkandes fem minuter senare på valfri mjuk yta. Varje gång, like a clockwork.
Detta resulterar i att jag och Evelina försöker väcka honom, eftersom att han är så jäkla tråkig. Då blir han sur, för han vill faktiskt sova och det går tydligen inte så bra när vi sitter på honom och försöker vända hans ögonlock ut och in. Konstigt nog lyckas han ändå somna om, gång på gång, trots våra försök. Man kan dock ana ursinnet koka under ögonlocken - han kommer att hämnas. Men inte just nu, för nu är han trött.

Sagt och gjort, ungefär 06.00 söndag morgon gör Andreas entré.



Så är han i full gång, nu är Andreas i sitt Esse. När han är kvällstrött och okristligt morgonpigg och jag och Evelina är kvällspigga och (i alla fall jag) otroligt morgontrötta så kommer vissa konflikter att uppstå. Detta är en sådan konflikt.
Konflikt kanske är ett för snällt ord egentligen, man skulle mer kunna säga att det är ett regelrätt krig som har brutit ut. Andreas hoppar på oss, rullar över oss, skriker, sjunger, övar stämmor, hoppar mer på oss, kliver på oss, skakar oss, bär iväg på oss, hänger oss upp och ner och gör allt i sin makt för att väcka oss.
Alla som känner mig vet att det inte är någon idé att ens försöka kommunicera med mig före 12.30 på eftermiddagen, så när jag blir väckt 06.00 kommer någon att få stå till svars. Man kan säga att mitt morgonhumör är lite.. off. Andreas försöker alltså väcka mig, och jag ligger och önskar livet ur honom. Detta scenario utspelar sig varje gång. Varje. Gång.

Jag tror att jag har sparkat, klöst och bitit honom så pass många gånger nu att han inte vågar väcka mig mer. Eller, jag hoppas det i alla fall. För jag vill verkligen sova i helgen.


Ida tänker & some crazy shit | | En kommentar |
Upp