Härskarteknik

Försöker finna motivation till att plugga spanska. Har prov imorgon, men läraren har influensa och meddelade att hon "kanske" kommer. Förstå vilken härskarteknik! Nu är vi ju tvungna att plugga i vilket fall som helst, för vi KANSKE ska skriva prov imorgon.

Saker jag gör istället för att plugga:
  • Hårinpackning på olivolja, och sedan mina vanliga inpackning Garnier Response Avocado oil and shea butter. Nu jävlar ska håret tämjas.
  • Filade fötterna och smorde in även dom med olivolja. Sedan på med ett par plastpåsar och tjocksockar. Det ser inte så friskt ut, men om några timmar kommer jag att ha babyfötter. Så det så.
  • Bloggar.
  • Sorterar i iTunes.
  • Ser Dexter
Men nu kanske jag ska ta och värma mig en kopp chailatte ändå, och öppna den där spanskaboken. Uääk.
Och whats up med att det är så sinnessjukt kallt ute? Jag vet att jag bor i Norrland och borde vara van, men jag VILL INTE. Fick svälja stoltheten och kränga på mig mammas förstora täckbyxor när jag skulle gå till skolan. Och den här istiden skulle hålla i sig hela veckan tydligen. Kan jag inte bara få gå i ide?

Sådär ser inpackningen ut i alla fall. Den är för "mycket torrt hår" och fungerar utmärkt. Speciellt när jag då har mycket torrt hår. Också luktar den gott.


I've got another confession to make | | Kommentera |

Dag 10: En bild från din förra sommar

Klassfest på Storsand

Frågor och listor | | Kommentera |

Det där med Andreas och datorer

Andreas skriver till mig och klagar: Hjääälp hjääälp jag har en massa virus på datorn, vad ska jag göra, hjäääälp!
Jag råder honom att skanna datorn med sitt virusprogram för att se vad exakt det är för virus, och sedan försöka reparera. Han svarar med att bekänna att han inte har något virusskydd. Alls.
Efter att ha idiotförklarat honom ungefär tio gånger om så lyckades jag i alla fall hjälpa honom, och jag hoppas nu att han är evigt tacksam. Och att han har installerat ett jävla virusskydd.

Fast okej, det är nästan lite gulligt hur dålig han faktiskt är på datorer. Och sen den där konstanta rädslan för att någonting ska explodera. Jag kan själv intyga att han inte överdriver. I have seen it. Paniken i hans ögon när någonting oväntat kommer upp på skärmen. Hur han som ryggar tillbaka lite och ger mig en oroligt frågande blick. Hur han söker mitt godkännande. Och hur jag alltid finns där med ett uppmuntrande leende, "Ja, Andreas. Det är okej".

Citera mig inte! | | Kommentera |
Upp