Besvikelse

Öppnade min inkorg och såg det här:



And i was like





Men sen så öppnade jag det och såg att det bara var någon fansida :( Besvikelsen var total.
Bilder | | En kommentar |

Onödiga superkrafter att ha...

Bilder | | 2 kommentarer |

Jag ville ju bara ha chips...

Folk säger att så länge man börjar dagen med en stadig frukost så kommer resten av dagen att gå galant. Dom har FEL. Om den här dagen vore en människa så skulle jag slå honom i ansiktet. Här har vi orsaken till att jag inte är religiös: Om det finns någon högre gudomlighet så HATAR han mig. Att denna högre gudomlighet administrerar ett enda uppdrag - att jävlas med en viss Ida Köhler och få mig att se världen i ett enda mörkt skimmer - har jag konstaterat genom att observera flertalet händelser, som till exempel den som kommer att beskrivas nedan, samt att jag alltid får bollar på näsan under idrotten, kronisk huvudvärk, att majoriteten av godisarna i gott-och-blandat påsen alltid är gula och diverse halkolyckor i duschen. Osv, osv, osv i all oändlighet för att åsamka mig så mycket elände och lidande som möjligt.

Jag ville ha chips. Jättegärna. Men jag kunde inte gå till Ica, för det har snöat ungefär ett ton under natten och det är inte plogat någonstans, som om jag ska gå så får jag plumsa upp till knäna hela vägen. I'm not feelin it. Så jag bad mamma skjutsa. "Ah, visst, om du sopar av bilen och skottar." Okej, visst. Det kan jag göra.
Klär på mig, går ut och hämtar den lilla sopen. Kastar en blick på bilen och inser att sopen inte kommer att duga. Jag behöver en spade. Eller en mindre traktor.
Nattens snöfall hade effektivt, obarmhärtigt och med osviklig timing vräkt ned över den lilla blåa Volvon och begravt den såpass att endast antennen stack upp. Jag suckar och hämtar iPoden. Om jag ska klara det här så behöver jag åtminstone ett soundtrack till mitt lidande. Jag sopar och skottar och borstar och skrapar rutor i en halvtimme och använder den bästa skyffel jag kan hitta för att mota bort allt elände som Den Högsta Gudomligheten skickar i min väg. Blötsnö, is, grannens katt...

Hade äntligen fått bort allt snö från bilen och gav mig i kast med att skotta bort snövallen. Ungefär en kvart-tjugo minuter senare så var även det avklarat. Jag stoppar undan skyfflar och snöskopor i förrådet och springer in i huset för att ropa på mamma. Jag är klar nu, äntligen ska jag få mina chips! :D :D :D
Tar med mig mamma ut till bilen, hon låser upp och sätter sig i förarsätet.
Då kommer plogbilen. DEN MADDAFAKKING PLOGBILEN.
Den Högsta Gudomlighetens subtila sätt att säga att den har det bra och tänker på mig. Plogbilen sprutar inte bara upp snö över hela vår uppfart som jag spenderat de senaste fyrtiofem minuterna med att skotta fläckfri, utan plogar även upp en prydlig, stenhård vall som sträckte sig ungefär en halvmeter i höjd och effektivt omöjliggjorde all utfart. När folk säger att dom har dödat folk för att dom drabbades av blint raseri så har jag inte riktigt fattat vad dom menade förrän nu. Jag hade ingen aning om vem chauffören till detta djävulsfordon var - det enda jag visste var att jag ville döda inte bara honom, utan även hela hans släkt tre generationer framåt. Jag skrek och kastade ur mig ungefär varenda svordom jag kunde, och när jag fick slut så började jag sätta ihop dom i nya, kreativa kombinationer som fick min mor att rodna och grannarna att hålla för öronen på barnen. Sedan tog jag sats och satte fart efter plogbilen som hade hunnit ungefär halvvägs runt kvarteret med spaden i hösta hugg för att, jag vet inte, göra något coolt, typ snitta däcken eller nåt, men halkar och sätter svanskotan som ett spett i marken och får spaden över näsan.

Jag hatar livet och jag vill dö.

(mamma skottade bort vallen och for och köpte chips åt mig, efter att jag hotade med att börja gråta - jag ligger i sängen och kan inte röra mig utan att outhärdlig smärta strålar ut från svanskotan)

Jag hatar livet och jag vill dö.
Jag hatar livet och jag vill dö.
Jag hatar livet och jag vill dö.
Jag hatar livet och jag vill dö.
Jag hatar livet och jag vill dö.
Ida tänker & some crazy shit | | 2 kommentarer |
Upp