Sjukt irriterande

80% av gångerna jag går ut med hunden så strejkar han. Inte på ett sätt så att man förstår det heller, att han kanske är lite kinkig i början och inte vill gå ut, neeej nej. Han är skitglad, hoppar och skuttar omkring för att gå ut är det bästa som finns i hela världen wohooo. 500 meter av total glädje - sen bära.

Borrar ner huvudet i marken och stretar med framtassarna, Nej nu räcker det, måttet är rågat, nu tänker han inte gå en meter till. Aldrig i livet.
Lyfter upp honom, den tjocka lilla dvärgschnauzern på tio kilo, och får bära honom hem. Med två dagars brutal träningsvärk i armarna som resultat. Fast just då, när det är dags att bära, är jag ändå ganska tacksam över att han är just en dvärgschnauzer och inte typ en schäfer. Det hade varit drygt.


I've got another confession to make | |
Upp