-"Det är klumpar i mjölken", sa den blinde som drack ur den lungsjukes spottkopp

Gissa vem som gick och drog på sig en dödsförkylning? Givetvis jag. Sedan i söndags har jajg legat däckat i soffan och mått som om jag blivit överkörd av ett tåg. Har fått vara hemma från jobbet i två dagar nu, och börjar igen på torsdag så jag hoppas verkligen att det känns bättre då. Jag vill inte dö fullt lika mycket som jag ville igår, så det är ju ett bra tecken i alla fall.

Vi fick ett samtal igår kväll också om att svärisarna kommer på besök med deras vänner imorgon, så det är bara att öppna upp sovplats. Jag har hunnit städa upp i köket lite och slagit på en diskmaskin, men så fort David kommer så ska jag sätta honom i arbete med att finstäda resten av lägenheten medans jag ligger i soffan och snorar. Tills dess ska jag dricka mitt kaffe och slött och repetetivt trycka F5 på Facbook som sig bör när man är sjuk. De senaste tre morgonarna så har jag stigit upp, bryggt exakt en kopp kaffe, för att sedan förstöra denna enda kopp genom att i slow motion bevittna hur sur och klumpig mjölk rinner från tetran ner i koppen. Tre dagar, tre olika kaffekoppar, tre olika mjölkpaket. Men idag så lyckades jag. Det gäller att finna glädjen i dom små sakerna.

Men just sur mjölk har jag såna issues med. Pappa berättade nämligen en "rolig vits" för mig när jag var liten, och den har verkligen ärrat och förstört mig.

-"Det är klumpar i mjölken", sa den blinde som drack ur den lungsjukes spottkopp.

Ta några sekunder och låt det sjunka in. Känn hur ni fylls av äckel.
Det är därför jag inte kan dricka mjölk direkt ur en tetra - tänk om jag känner massa klumpar i munnen?! Fy!
I've got another confession to make | |
Upp